Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Toleransprojektet

Toleransprojektet bygger på en modell som har sitt ursprung i mordet på 14-årige John Hron i Kungälv av fyra nazistiska tonåringar år 1995. Läraren Christer Mattsson fick då i uppgift att analysera varför problemet fanns i Kungälv och arbeta fram en modell för ett långsiktigt arbete med elever som kränker och visar intoleranta attityder i skolan. Toleransprojektet har bedrivits framgångsrikt i såväl Kungälvs kommun som i andra kommuner sedan år 1999.

Toleransprojektet bygger på en riktad insats för att möta de ungdomar och grupper i skolan som det finns social oro kring. Ungdomar får i Toleransprojektet reflektera över etiska dilemman, personligt ansvar och människovärde samt träna sin förmåga till samarbete, empati och problemlösning i en historisk kontext.

Många elever behöver få sina åsikter och värderingar testade, diskuterade och utmanade utan att man utmanar eleven som person. Segerstedtinstitutet menar att genom en konfrontativ pedagogik, där man som elev skall anpassa sig till att uttrycka ”rätt” värderingar istället för sina verkliga tankar, riskerar skolan att befästa strukturer, då denna pedagogik pekar ut enskilda individer och mindre grupper.

Toleransprojektets förordar istället ett pedagogiskt förhållningssätt för långsiktigt riktat preventivt arbete grundat i ett emancipatoriskt kunskapsideal. Arbetet har i ett flertal SOU-rapporter, ekonomiska utvärderingar och medier lyfts fram som ett mycket effektivt sätt att motverka intolerans, främlingsfientlighet och förhindra rekrytering till våldsbejakande extremistgrupper. Idag involveras ett tjugotal orter i Toleransprojektet och är en del av Segerstedtinstitutets stöd till kommuner, myndigheter och andra organisationer.

Toleransprojektets undervisningsstruktur

Toleransprojektet är ett skolarbete och uppfyller kursmål i svenska, historia, religion, samhällskunskap och bild och bedrivs under ett helt läsår, vanligtvis under ca 10 heldagstillfällen. Undervisningen reflekteras och praktiseras i både samarbetsövningar mellan eleverna och i olika normkritiska värderingsövningar som både görs individuellt och i grupp. Arbetssättet är beprövad och dess goda resultat i ett socioekonomiskt långsiktigt perspektiv är belagd med gedigen dokumentation.

I projektet arbetar man med historiska och skönlitterära berättelser, diskuterar etiska dilemman, skriver kortare och längre reflektioner, deltar i samarbetsövningar som ger nya identifikationsalternativ för varje individ och bearbetar det stoff som presenteras i olika kreativa former. Problemområden som exempelvis aktualiseras blir näthat, droganvändning, socialt utanförskap och psykisk ohälsa. Elevernas egen upplevelse av samtiden och dess konkreta problem relateras till FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, konventionen om barnets rättigheter (barnkonventionen) och dokumenterade berättelser från Förintelsen och andra historiska händelseförlopp där samhällets normer imploderat. Mellan varje träff har eleverna projektrelaterade uppdrag att utföra som anknyter till ämnesplanerna i SO-ämnena och svenska.

Eleverna söker själva till projektet, det är frivilligt att delta och projektet är generellt sett mycket populärt bland eleverna. En undervisningsgrupp består av elever från olika etniska, sociokulturella och ekonomiska bakgrunder och gärna från olika skolor i kommunen. Arbetet innebär en hög grad av vuxeninvolvering, såväl från professionella som föräldrar, vilka förväntas vara delaktiga i skrivandet av elevernas uppgifter och på föräldramöten.

Varje grupp träffas en heldag varannan vecka under ett läsår och varje träff följer en noga genomtänkt och beprövad struktur. En heldag består i regel av fyra olika moment:

• Narrativ
• Progressiva värderingsövningar
• Samarbetsövningar
• Traditionell undervisning

Inom ramen för narrationen skapas utrymmen för diskussion och analys. I den traditionella undervisningsdelen undersöks i synnerhet vägen till Förintelsen och hur det var möjligt för vanliga tyskar att bli en del av ett massmord. Undervisningsmaterialet kopplas och jämförs med vår samtid.

Parallellt med den elevinriktade delen av projektet ska fortbildning för lärare, övrig skolpersonal och anställda som är knutna till projektet bedrivas utefter erfarenheterna från Toleransprojektet via Segerstedtinstitutet. Vid varje undervisningstillfälle deltar projektledarna, ungdomsstödjare, någon lärare och någon assistent.

Projektet avslutas med att varje grupp genomför en studieresa till Förintelsens platser.

Toleransprojektets pedagogik

Grundpelaren i Toleransprojektet är den normkritiska pedagogiken. Kortfattat kan denna beskrivas som ett sätt att belysa hur delvis omedvetna normer styr vårt tänkande och beteende. Genom att systematiskt problematisera elevernas normer med konkreta berättelser, uppgifter och diskussioner görs individen medveten om alternativa sätt att handla. Kategorier som etnicitet, sexuell läggning, genus och klass behandlas. Därmed påbörjas ett långsiktigt identitetsförändringsarbete.

För att den normkritiska pedagogiken ska beröra elever med intoleranta attityder och identiteter krävs särskilt stor social trygghet i undervisningsgruppen. De toleransprojekt som bedrivits och för närvarande bedrivs runtom i Sverige har alltid byggt på ett nära samarbete mellan skola och socialtjänst. Därav de särskilda undervisningsformerna som här beskrivs.

Segerstedtinstitutets stöd i Toleransprojektet

Segerstedtinstitutet erbjuder stöd till de kommuner och civilsamhällesorganisationer som väljer att implementera Toleransprojektet. Genom professionella lärare, som har en lång och gedigen erfarenhet av arbete med Toleransprojektet, finns Segerstedtinstitutet med från informationsmötet till starten av den första elevgruppen.

Kontakt

För mer information ta kontakt med Ermin Škorić projektledare ermin.skoric@gu.se vid Segerstedtinstitutet och ansvarig för kommunsamverkan.

 

Sidansvarig: Annika Wall|Sidan uppdaterades: 2019-01-21
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?

Denna text är utskriven från följande webbsida:
http://segerstedtinstitutet.gu.se/samverkan/toleransprojektet/
Utskriftsdatum: 2019-01-24