Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Toleransprojektet

År 1995 mördades 14-årige John Hron i Kungälv av fyra nazistiska tonåringar. Läraren Christer Mattsson fick då i uppgift att analysera varför problemet fanns i Kungälv och arbeta fram en modell för ett långsiktigt arbete med elever som kränker och visar intoleranta attityder i skolan. Det så kallade Toleransprojektet har sedan år 1999 bedrivits framgångsrikt i såväl Kungälvs kommun som i andra kommuner. Ungdomar får i Toleransprojektet reflektera över etiska dilemman, personligt ansvar och människovärde samt träna sin förmåga till samarbete, empati och problemlösning i ett historiskt kontext.

Toleransprojektet bygger på en riktad insats för att möta de ungdomar och grupper i skolan som det finns social oro kring. Genom en konfrontativ pedagogik, i vilken man som elev skall anpassa sig till att uttrycka ”rätt” värderingar istället för sina verkliga tankar, menar vi att skolan riskerar att fortsätta att befästa dessa strukturer då denna pedagogik pekar ut enskilda individer och mindre grupper. Många behöver få sina åsikter och värderingar testade, diskuterade och utmanade – utan att man utmanar eleven som person. Toleransprojektets pedagogik är ingen metod utan en öppen modell för långsiktigt riktat preventivt arbete grundat i ett emancipatoriskt kunskapsideal. Arbetet har i ett flertal SOU-rapporter, ekonomiska utvärderingar och medier lyfts fram som ett mycket effektivt sätt att motverka intolerans, främlingsfientlighet och förhindra rekrytering till våldsbejakande extremistgrupper. Vid dagens datum (augusti 2017) involveras fler än 20 kommuner i Toleransprojektet och är en del av Segerstedtinstitutets (Göteborgs universitet) stöd till kommuner, myndigheter och andra organisationer.

Undervisningsstruktur

Toleransprojektet är ett skolarbete och uppfyller kursmål i svenska, historia, religion, samhällskunskap och bild och bedrivs under ett helt läsår, vanligtvis under ca 10 heldagstillfällen, vilket avslutas med en exkursion. Eleverna söker själva till projektet, det är frivilligt att delta och projektet är generellt sett mycket populärt bland eleverna. En undervisningsgrupp består av elever från olika etniska, sociokulturella och ekonomiska bakgrunder och gärna från olika skolor i kommunen. Arbetet innebär en hög grad av vuxeninvolvering, såväl från professionella som föräldrar, vilka förväntas vara delaktiga i skrivandet av elevernas uppgifter och på föräldramöten.

Pedagogik

En heldag består i regel av fyra olika moment: Narrativ, progressiva normkritiska värderingsövningar, samarbetsövningar och traditionell undervisning. Narrationerna centrerar kring Förintelsen och inom ramen för narrationen skapas utrymmen för diskussion och analys. I den traditionella undervisningsdelen undersöks i synnerhet vägen till Förintelsen och hur det var möjligt för vanliga tyskar att bli en del av ett massmord. Undervisningsmaterialet kopplas och jämförs med vår samtid. Undervisningen reflekteras och praktiseras i både samarbetsövningar mellan eleverna och i olika normkritiska värderingsövningar som både görs individuellt och i grupp.

Den normkritiska pedagogiken

  • Grundpelaren i Toleransprojektet är den normkritiska pedagogiken. Kortfattat kan denna beskrivas som ett sätt att belysa hur delvis omedvetna normer styr vårt tänkande och beteende. Genom att systematiskt problematisera elevernas normer med konkreta berättelser, uppgifter och diskussioner görs individen medveten om alternativa sätt att handla. Kategorier som etnicitet, sexuell läggning, genus och klass behandlas. Därmed påbörjas ett långsiktigt identitetsförändringsarbete. För att den normkritiska pedagogiken ska beröra elever med intoleranta attityder och identiteter krävs särskilt stor social trygghet i undervisningsgruppen. De toleransprojekt som bedrivits och för närvarande bedrivs runtom i Sverige har alltid byggt på ett nära samarbete mellan skola och socialtjänst. Därav de särskilda undervisningsformerna som här beskrivs.
  • Varje grupp träffas en heldag varannan vecka under ett läsår och varje träff följer en noga genomtänkt och beprövad struktur. I projektet arbetar man med historiska och skönlitterära berättelser, diskuterar etiska dilemman, skriver kortare och längre reflektioner, deltar i samarbetsövningar som ger nya identifikationsalternativ för varje individ och bearbetar det stoff som presenteras i olika kreativa former. Problemområden som exempelvis aktualiseras blir näthat, droganvändning, socialt utanförskap och psykisk ohälsa. Elevernas egen upplevelse av samtiden och dess konkreta problem relateras till FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, konventionen om barnets rättigheter (barnkonventionen) och dokumenterade berättelser från Förintelsen och andra historiska händelseförlopp där samhällets normer imploderat. Mellan varje träff har eleverna projektrelaterade uppdrag att utföra som anknyter till ämnesplanerna i SO-ämnena och svenska. Projektet avslutas med att varje grupp genomför en studieresa till Förintelsens platser. Vid varje undervisningstillfälle deltar projektledarna, ungdomsstödjare, någon lärare och någon assistent.
  • Arbetssättet är beprövad och dess goda resultat i ett socioekonomiskt långsiktigt perspektiv är belagd med gedigen dokumentation.
  • Parallellt med den elevinriktade delen av projektet ska fortbildning för lärare, övrig skolpersonal och anställda som är knutna till projektet bedrivas utefter erfarenheterna från Toleransprojektet via Segerstedtinstitutet.

 

Vilka mål eftersträvar vi?

Kortsiktiga mål (ettårsperspektiv):

  • De deltagande ungdomarnas empatiska förmåga har ökat och deras intoleranta beteenden och attityder till andra människor har förändrats i positiv riktning. De har erbjudits alternativa beteendemönster.
  • Skolans måluppfyllelse har ökat genom att de deltagande elevernas ordinarie skolgång påverkats positivt ifråga om ökad motivation samt högre närvaro och kunskapsnivå.
  • De deltagande eleverna har genom projektet börjat omsätta sina erfarenheter i praktiken så att skolkulturen blivit demokratisk och mindre intolerant.
  • Skolans och socialtjänstens personal har till följd av strategisk fortbildning i värdegrundsfrågor börjat bygga en identitet kring aktivt arbete med kommunens demokratiska uppdrag.

 

Långsiktiga mål (treårsperspektiv):

  • Eleverna känner sig trygga och sedda och har utvecklat en positiv identitet som några som lyckas i skolan. Man vill vara någon som andra ser upp till just för att man inkluderar andra i skolans gemenskap.
  • Skolpersonal upplever att skolans signum är ett aktivt arbete med demokratiska värden. Föräldrar betraktar skolan som ett självklart val för sin unga inte minst på grund av detta.
  • Eleverna har nått högre måluppfyllelse och därmed är en större andel behöriga för gymnasiet.
  • De elever som deltagit i projektet uppvisar ett beteende som är präglat av mindre social oro såväl under skoltid som på sin fritid.
  • Projektet är en konkretisering av viljan att öka samarbetet mellan kommunens enheter och externa samarbetspartners för att ge ungdomarna bättre livsstilsalternativ, genom att tidigt upptäcka problemområden och att förebygga och förhindra psykisk ohälsa, utanförskap, missbruk och kriminalitet bland eleverna.
  • När projektet är avslutat är den normkritiska pedagogiken implementerad på skolan och en naturlig del av arbetet för demokrati och likabehandling. Skolan kan tillsammans med andra professionella identifiera framtida elever som är i behov av undervisning enligt den modell som utarbetats mot intolerans.

Segerstedtinstitutets stöd för detta arbete

Segerstedtinstitutet stödjer de kommuner och civilsamhällesorganisationer som väljer att implementera Toleransprojektet. Genom stöd, i form av professionella (lärare) som har en lång och gedigen erfarenhet av arbete med Toleransprojektet, finns Segerstedtinstitutet med från informationsmötet till starten av den första elevgruppen.

För mer information ta kontakt med Ermin Škorić projektledare ermin.skoric@gu.se vid Segerstedtinstitutet och ansvarig för kommunsamverkan.

 

Sidansvarig: Webbredaktör|Sidan uppdaterades: 2017-08-08
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?