Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Seminarier 2017

 

Januari
Februari
Mars
Maj
September
Oktober
November
December

 

19 januari
Älskade fascism: De svartbruna rörelsernas ideologi och historia

HENRIK ARNSTAD, Vetenskapsjournalist, författare, fil.kand. i historia. Författare till verket ”Älskade fascism: De svartbruna rörelsernas ideologi och historia".

Välkomna till det första tillfället 2017 i Segerstedtinstitutets seminarieserie med Henrik Arnstad, vetenskapsjournalist, författare, fil.kand. i historia (författare till verket ”Älskade fascism: De svartbruna rörelsernas ideologi och historia”).

 


15-16 februari
Dual Narratives approach to Teaching History: A Bottom up formula to Peace education in Palestinian- Israeli Context

SAMI ADWAN, visiting professor at the University of Gothenburg and PRIME.

Vid det andra tillfället 2017 i Segerstedtinstitutets seminarieserie gästas vi av Sami Adwan, vicerektor och associate professor vid Universitetet i Hebron samt årets gästprofessor till Torgny Segerstedts minne vid Göteborgs universitet. Sami Adwan håller en föreläsning med titeln ”Dual Narratives approach to Teaching History: A Bottom up formula to Peace education in Palestinian-Israeli Context”.

Mer information

 


15 mars
Sociala faktorer bakom politisk aktivitet och radikalisering

EMMA BÄCK, universitetslektor i psykologi vid Göteborgs universitet och aktuell med forskningsprojektet Radikaliseringens politiska psykologi

Ett väl etablerat fenomen inom socialpsykologisk forskning är att människor anpassar sig efter den sociala kontext inom vilken de befinner sig. En stark drivkraft till denna anpassning kan vara rädsla för att inte bli accepterad annars. Under min föreläsning kommer jag visa resultat från studier där vi ser att dessa faktorer kan ha betydelse för benägenhet att delta i politiska protester och även radikalisering. Den här typen av forskning är viktig eftersom den baserar sig i grundläggande mänskliga behov av tillhörighet och gemenskap, och om det visar sig att dessa grundläggande behov har betydelse för radikalisering kan det ha implikationer för hur åtgärder ska utformas.

Mer information 

 


23 maj

AMIR ROSTAMI, PhD i sociologi och verksam hos den Nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism

Våldsbejakande extremism i allmänhet, och religiöst orienterad extremism i synnerhet, har efter den så kallade islamiska statens (IS) framryckning fått allt större uppmärksamhet såväl nationellt som internationellt. Den beror bland annat på att antalet svenskar och européer som rest till krigszoner för att ansluta sig till terrororganisationer är oroväckande många och att europeiska städer har drabbats av en rad terrorattacker. Europol bedömer att hotet från återvändare är en av de största utmaningarna för att upprätthålla Europas inre säkerhet. Möjligheterna att förebygga och begränsa våldsbejakande extremism förutsätter samtidigt kunskap om orsakerna till varför individer söker sig till dessa miljöer och hur sådana miljöer uppstår, upprätthålls och samspelar med andra antagonistiska miljöer. Det finns ett antagande att olika antagonistiska miljöer samspelar med varandra och är sammanlänkade genom rekrytering och samarbeten.

Forskning visar att andelen tidigare dömda bland extremister är hög. Säkerhetspolisen rapporterar att det finns individer som har rekryterats till extremistiska miljöer med bakgrund i kriminella gäng. Vidare finns det ett överlapp mellan miljöerna i den bemärkelsen att över en tredjedel av terrordåden i Europa under de senaste 20 åren helt eller delvis har finansierats genom traditionell brottslig verksamhet. Den empiriska forskningen om överlappet mellan organiserad brottslighet och våldsbejakande extremism är fortfarande eftersatt på grund av brist på data. Därför har det nyligen startats två forskningsprojekt med syfte att undersöka relationen mellan olika våldsbejakande miljöer. Syftet med föreläsningen är att presentera några av projektets preliminära resultat. Fokus ligger på att beskriva skillnader, likheter och överlapp mellan organiserad brottslighet och våldsbejakande extremism, samt att diskutera hur forskning om extremism kan dra lärdom av forskning om, och insatser mot, organiserad brottslighet.


18 september, 11:15-12:30, Konferenscentrum Wallenberg

Utvärdering av kunskapshusen
Arrangeras i samarbete med Nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism, samt Högskolan Dalarna.

Hösten 2015 initierade Nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism arbetet med fyra Kunskapshus i Göteborg, Örebro, Borlänge och Stockholm. Syftet med kunskapshusen var att utifrån kommunernas unika behov utveckla och stärka det lokala förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism. Tanken var att bygga lokala nav i det förebyggande arbetet där den kommunala expertisen kunde samlas för att utarbeta metoder och strategier. I sin förlängning skulle kunskapshusen utgöra en modell för hur lokalt arbete mot VBE kan se ut.

Under våren har kunskapshusens arbete utvärderats av Högskolan Dalarna. Vad fungerar och vad fungerar inte i det lokala förebyggande arbetet? Vilka lärdomar kan man dra för arbetet framöver i Sveriges kommuner? Forskargruppen från Högskolan Dalarna har intervjuat kommunala samordnare, socialtjänst, kommunpoliser, politiker och representanter från bland annat säkerhetspolisen samt Nationella samordnaren och presenterar på seminariet sin rapport.
I samband med seminariet delges också information från Segerstedtinstitutets arbete med de kommunala handlingsplanerna, initierat av Sveriges Kommuner och Landsting, samt vilka lärdomar som går att dra av den gjorda översynen.

Seminariet modereras av Anna-Lena Lodenius.

Anmäl dig till seminariet >>

 


21 september

Om den autonoma vänstern och europeisk vänsterterrorism

ANDERS BERGMAN, Fil mag i historia och Fil kand i internationella relationer

Min föreläsning fokuserar på den svenska autonoma vänsterns organisationer och nätverk Antifascistisk aktion, Revolutionära Fronten och Global Intifada. Jag kommer att analysera vad den svenska autonoma vänstern har för europeiska förebilder som t.ex. Röda Brigaderna i Italien och Röda Armé- Fraktionen i Tyskland. Jag kommer att belysa de svenska autonoma vänsterrörelserna och dess europeiska förebilder utifrån det teoretiska ramverket ”The Radical Group in Context: 1. An Integrated Framework for the Analysis of Group Risk for terrorism”. Denna teori utgår ifrån fyra makrokategorier historiska, kulturella och kontextuella faktorer, huvudaktörer som påverkar den radikala gruppen, den radikala gruppens karaktärsdrag, processer och strukturer, den omedelbara situationen, eller s.k. triggerhändelser. Jag kommer att uppehålla mig vid begreppet radikaliserade och varför dessa vänsterextrema organisationer och nätverk är beredda att tillgripa våld i sin politiska kamp.

Mer om seminariet >>


26 oktober

CHRISTER MATTSSON och ROBIN ANDERSSON - mer information kommer!


7 november

ROBERT ÖRELL, EXIT Fryshuset - mer information kommer!


5 december

Anna Carlstedt, nationell samordnare mot våldsbejakande extremism - mer information kommer!



 

Sidansvarig: Webbredaktör|Sidan uppdaterades: 2017-08-30
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?